Dalan ba Rikusoin, Haree Robert Kiyosaki nia Tipu 4 Fluxu Osan nian, Laós Serbisu ho Muskulu, Serbisu Matenek

Category: Ekonomi | Posted date: Rabu, 14-Aug-2024 11:05 | Updated date: 2024-08-14 16:44:07 | Posted by: Ugu



Helotimorleste- Importánsia atu komprende Kuadrante Fluxu Osan 4 ne'ebé kria hosi Robert Kiyosaki, serve hanesan mapa ida atu atinji liberdade finanseira. Hodi komprende konseitu ida-ne'e, ema ida-idak bele komprende sira nia pozisaun atuál no planu pasu apropriadu sira atu aumenta sira nia rendimentu no atinji sira nia objetivu finanseiru ne'ebé sira hakarak. Komprende kuadrante ne'ebé maka ita-boot iha mós fornese hanoin atu avalia estratéjia no oportunidade sira ne'ebé di'ak liu iha futuru.

Kuadrante FluxuOsan: Konseitu sira atu Atinji Liberdade Finanseira

Kuadrante fluxu osan maka kuadru hanoin ida ne'ebé dezenvolve hosi investidór renomadu, Robert Kiyosaki. Konseitu ida-ne'e dezeña atu ajuda ema ida-idak hetan rendimentu no jere finansas ho efetivu liután. Ba ema negósiu sira, komprende teoria ida-ne'e importante tebes tanba ida-ne'e bele kontribui ba susesu finanseiru empreza ida nian.

Teoria kuadrante fluxu osan nian kompostu hosi kuadrante haat, maka hanesan E (Funsionáriu), S (Negósiu Auto-Empregadu), B (Negósiu Boot), no I (Investidór). Artigu ida-ne'e sei fornese esplikasaun ida ne'ebé klean liu kona-ba kuadrante ida-idak.

Baca juga: Rekoñese Sinal Problema 7 ho Transmisaun Automátika, Oinsa Halo Manutensaun Hodi Evita Estragus

Saida maka Kuadrante Fluxu-Osan?

Cashflow quadrant maka konseitu ida ne'ebé refere ba diagrama ne'ebé deskreve ema ida nia fonte rendimentu. Gráfiku ida-ne'e fahe ba seksaun haat, ne'ebé ida-idak analiza bazeia ba oinsá ema ida hetan rendimentu.

Kuadrante fluxu osan nian introdús hosi Robert Kiyosaki hanesan instrumentu ida atu atinji liberdade finanseira. Konseitu ida-ne'e mós iha relasaun besik ho ema ida-idak nia valór pesoál sira no maneira ne'ebé sira hili atu hetan osan.

Kuadrante Haat iha Kuadrante Fluxu Kaixa

Hafoin komprende báziku sira hosi kuadrante fluxu osan nian, iha ne'e iha esplikasaun ida hosi kuadrante haat ne'ebé iha kestaun:

1. E (Funsionáriu)
Kuadrante E reprezenta indivíduu sira ne'ebé hetan rendimentu liuhosi empregu permanente nu'udar funsionáriu. Rendimentu hosi kuadrante ida-ne'e jeralmente fó seguransa finanseira, tanba iha garantia ba rendimentu ne'ebé metin kada fulan. Aleinde saláriu, tipu funsionáriu sira iha kuadrante ida-ne'e iha tendénsia atu iha nivel risku ne'ebé ki'ik.

- Sira simu saláriu fiksu fulan-fulan husi sira-nia servisu fatin.
- Saláriu ajusta tuir abilidade no abilidade ne'ebé sira iha. Klaru katak, abilidade sira hosi funsionáriu ida-idak la hanesan, nune'e nivel konfortu finanseiru nian varia. 
- Serbisu balun ba tempu naruk no balun ba tempu badak.
- La brani atu foti risku tanba ita-boot konfortavel ho rendimentu ne'ebé estavel.

Baca juga: Timor Leste Kiak, Maibe Gasta US$12 Milloens Ba Papa Nia Vizita, Kestionavel

2. S (Negósiu Auto-Empregadu)
Kuadrante S deskreve indivíduu sira ne'ebé maka hamosu rendimentu liuhosi negósiu sira ne'ebé hala'o rasik. Iha kontraste ho kuadrante E, na'in ba negósiu sira iha kuadrante S tenke kontinua hanoin ho estratéjiku atu hetan susesu. Ezemplu sira hosi profisaun sira iha kuadrante ida-ne'e inklui arkitetu sira, dezeñadór sira, na'in ba restaurasaun sira, no médiku sira. Tanba rendimentu hosi profisaun ida-ne'e la'ós sempre fiksu, presiza jestaun finanseira ne'ebé kuidadu no estratéjia di'ak sira hodi garante sustentabilidade negósiu nian.

- Nia rendimentu prinsipál mai hosi hala'o nia negósiu rasik. 
- Etapa ida maka brani liu duké kuadrante E tanba ita-boot brani atu foti risku sira hodi hala'o ita-boot nia negósiu rasik ne'ebé maka presiza estratéjia no rezolve dezafiu sira.
- Nafatin laiha sistema ida ne'ebé halo nia osan funsiona ba nia. Sai de'it ema negósiu nian.  tenke serbisu nafatin no serbisu
- Mentalmente forte bainhira sai hosi zona konfortu no potensialmente hasoru kondisaun sira ne'ebé la espera.

3. B (Negósiu Boot)
Kuadrante B nakonu ho indivíduu ka empreza sira ne’ebé atinji ona eskala negósiu ne’ebé boot liu, iha kapasidade atu emprega pelumenus funsionáriu 500, maibé normalmente hahú husi negósiu ki’ik, maibé ho persisténsia no konsisténsia, indivíduu sira iha kuadrante ida-ne’e bele hetan liberdade finanseira, la presiza serbisu loron-loron, tanba sira ne’ebé servisu ne’e funsionáriu.

- Ema sira ne'ebé hala'o negósiu ho eskala boot ka médiu
- Sira konsege harii ona sistema ida hodi kria sinerjia entre ema sira hosi kuadrante E hodi hala'o prosesu negósiu sira. 
- Abilidade iha jestaun rekursu umanu ho abilidade jestaun, la involve direitamente iha negósiu.
- Besik liu ona ba liberdade finanseira.
- Sistema halo negósiu la'o automatikamente iha kriasaun rendimentu. 

Baca juga: Debate Kona-ba Lampu oin LED Mean ka Mutin? Ida-nee Diak Liu

4. I (Investidor)
Kuadrante I reprezenta indivíduu sira ne'ebé hala'o operasaun nu'udar investidór, ne'ebé iha potensiál aas liu ba liberdade finanseira kompara ho kuadrante tolu anteriór. Iha kuadrante ida-ne'e, ema ida konsege ona hodi maximiza rekursu sira ne'ebé iha sira nia dispozisaun, hodi permite sira atu goza retornu investimentu nian lahó tenke kompromete ba loron serbisu oras 8 nian. Investidor sira bele hamosu rendimentu pasivu ne'ebé signifikativu liu ho esforsu ne'ebé menus.

- Ema ne’ebé hetan rendimentu husi sira nia negósiu investe iha negósiu ka kompañia ruma. 
- La envolve diretamente iha negósiu tanba nia papél nu'udar investidór. 
- Hetan rendimentu pasivu husi empreza sira ne'ebé sira investe. 
- Livre ona finanseiramente tanba osan funsiona atu hetan lukru. 
- Normalmente sira moris ona sira nia moris hanesan kuadrante S no B, nune'e sira deliberadamente koko atu muda kuadrante sira.

Konklusaun

Robert Kiyosaki, bainhira introdús konseitu kuadrante fluxu osan nian, hateten katak liberdade finanseira bele hetan liuhosi kuadrante B (Negósiu Bo'ot) no I (Investidór sira). Ho liafuan seluk, oportunidade atu hetan liberdade finanseira boot liu bainhira ema ida iha nia negósiu ka emprendimentu rasik.

Ema sira iha kuadrante B no I iha kontrolu atu organiza ema seluk atu serbisu ba sira. Iha faze ida-ne'e, ema ida nia foku liu ba foti desizaun estratéjiku sira duké hala'o knaar tékniku sira hanesan hala'o hosi sira ne'ebé iha kuadrante E (Funsionáriu).

Importante atu nota katak só negósiu sira ne'ebé tama iha kuadrante B no I maka bele fornese liberdade finanseira. S Quadrant (Negósiu Auto-Empregadu), maski iha lukru, la tama iha kategoria ida-ne'e. Tuir Kiyosaki, serbisu permanente ida bele duni hadook ema ida hosi liberdade ne'ebé bele hetan liuhosi kuadrante B no I.

Maski kuadrante B no I oferese potensiál ba liberdade finanseira, muda entre kuadrante sira presiza sakrifísiu signifikativu, tantu iha termu koñesimentu, tempu, no enerjia atu hahú poupa ba kapitál. Tanba ne’e, rekomenda tebes atu hetan orientasaun ka asisténsia husi parte sira ne’ebé iha esperiénsia.

Nune'e, esplikasaun ida-ne'e kona-ba teoria kuadrante fluxu osan nian hatudu katak prosesu atu hetan liberdade finanseira lori tempu naruk. Tanba ne'e, pasu dahuluk ne'ebé krusiál maka atu mantein no jere ita-boot nia kondisaun finanseira ho di'ak.